Aktiv Västsaharavår i Sveriges riksdag

Under våren har en rad frågor om Västsahara ställts av riksdagsledamöterna till statsråden. Det är ledamöter från Folkpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som varit mest aktiva och sammanlagt har sex frågor och en interpellation berört Västsahara.

Gunnar Nordmark (fp) och Alice Åström (v) har ställt frågor både om hur Sverige agerar för att bekämpa människorättskränkningarna i ockuperat område samt om bistånd till de västsahariska flyktingarna. De tar båda upp att reservförråden på mat och mediciner håller på att ta slut och att flyktinglägren i februari drabbades av de västa skyfallen på över tio år. Dåvarande utrikesminister Carin Jämtin svarade att Sverige ger bistånd till WFP och UNHCR och att det är upp till dem att i denna katastrofsituation prioritera de västsahariska flyktingarna.

Miljöpartiet har på flera sätt engagerat sig i fiskefrågan. De är nöjda med att Sverige drivit att vattnen utanför Västsaharas kust ska undantas i det avtal EU är på väg att sluta med Marocko. De anser dock att det faktum att tre svenska fiskebåtar redan nu fiskar på västsahariskt vatten undergräver Sveriges linje och strider mot Sveriges politik för global utveckling. Fiskeriverket, som ger tillstånd till de svenska fiskebåtarna, har sagt att de kommer att fortsätta att godkänna fiske i västsahariskt vatten tills UD ger andra direktiv. Därför frågade Lotta Hedberg i en interpellation vad utrikesminister Jan Eliasson anser göra för att Fiskeriverket ska agera i linje med Sveriges politik för global utveckling. Eliasson svarade att UD informerat Fiskeriverket om den folkrättsliga analys som gjorts men att regeringen inte kan bestämma hur myndigheterna ska besluta i enskilda ärenden. Dåvarande utrikesminister Carin Jämtin och jordbruksminister Ann-Christin Nykvist har även fått motta brev från den miljöpartistiske EU-parlamentarikern Carl Schlyter, där han beskriver varför fiskeavtalet som det nu är utformat strider mot internationell rätt och hur man kan gå tillväga för att förändra avtalet.

I mars ställde Birgitta Ohlsson (fp) frågan om regeringen kommer att verka för en förändring av Sveriges utrikespolitik och ett erkännande av Västsahara. Carin Jämtin svarade att “så länge FN-processen att hitta en slutstatus för Västsahara fortgår menar regeringen att det vore olämpligt med ett erkännande. Ett ensidigt erkännande i dagsläget skulle inte heller överensstämma med den praxis för erkännande av nya stater som Sverige tillämpar.”

Kristin Ivarsson

Artikeln har tidigare varit publicerad i tidskriften Västsahara




Fakta

Västsahara är ockuperat av Marocko sedan 1975. Ockupationen strider mot internationell rätt och enligt FN är Västsahara Afrikas sista koloni. När Marocko invaderade Västsahara 1975 flydde en stor del av befolkningen till Algeriet där de upprättade flyktingläger. Där bor än idag 170 000 västsaharier. De västsaharier som lever i det ockuperade landet utsätts ständigt för förföljelse, diskriminering och förtryck.Marocko har byggt en 220 mil lång mur - "skammen mur" - genom hela Västsahara. Muren delar Västsahara, och det västsahariska folket. Det västsahariska folket har fört en fredlig kamp mot den marockanska ockupationsmakten sedan 1991. Nätverket för ett fritt Västsahara är öppet för alla som ställer sig bakom det västsahariska folkets kamp för frihet och mot den marockanska ockupationen. Slut upp i kampen för att Afrikas sista koloni, Västsahara, ska befrias!