Berätta en saga!

July 14th, 2009 by Kristin

Nu släpps “Sagan om västsaharierna” på nätet. Sagan skrevs av elever på Färnebo Folkhögskolas Västsaharakurs 2004.

Sagan om västsaharierna

Du kanske tror att Sahara bara är öken. Men mitt i öknen bor ett folk. Vad gör de där? Var har de kommit ifrån? Vad väntar de på?

”El horria!”
”Frihet”, ropar folket. Och nu ska jag berätta varför.

Det var en gång för länge, länge sedan ett litet folk som levde som fria nomader i Saharas brännheta öken. De gick från oas till oas med sitt boskap. De bar med sig allt de ägde och var de än kom så var det deras hem. Jorden de vandrade på tillhörde alla. De ägde den inte och ingen ägde dem.

Ment runt om i världen hände det saker. Kungar tog makten och ville bestämma över andra folk. De tyckte inte att man kunde vara hemma överallt utan ville äga marken nomaderna gick på. De styckade upp världen och kallade de olika delarna för sina egna.

   Och det lilla folket som gick överallt glömdes bort. Ett främmande land drog gränser runt folken och kallade öknen för sin. Livet blev svårt för nomaderna – som för nästan alla andra folk i Afrika. Kungarna bestämde vem som fick leva, hur de skulle leva och var.    Men tiden gick och folken vägrade finna sig i förtrycket. Land efter land reste de sig och krävde sin frihet tillbaka.Till slut flydde härskarna tillbaka dit de en gång kommit ifrån. Och världen firade friheten.   Men det lilla folket i öknen glömdes bort – igen.När en kung reste hem kom en annan. Och istället för frihet var folket tvungna att fortsätta slåss. Nu slogs de mot sin egen granne som fått två nya, tuffa kompisar. Deras vän i norr förådde dem och krävde nu mer land än de någonsin haft. Inget skulle bli kvar åt det lilla folket i öknen.Där de en gång fritt fått vandra byggdes nu en mur, länge än den du känner till i Kina. Där patrullerar soldater som kastar bomber och granater för att ingen ska våga fråga ”varför”.Men folket fick mer än nog. De gick samman för att kräva ut sin rätt. Men ingen i den stora världen ville lyssna eller se. När folket förstod att inga stora gubbar var att räkna med så tog de saken i sina egna händer. Mitt i öknen där du trodde att det bara fanna sand, där bor nu det lilla folket. Där har det bott i 34 år. Där ingen människa förrut bott har de fått lära sig att leva utan att slås ned. Där odlas mat i glödhet sol och ökenstorm. Där tvingas de leva, vänta och kämpa för att få sitt land tillbaka. För vad som en gång var ett litet folk är idag en okuvlig folkfront. Som hellre härdar ut i öknen än lever under ockupation och förtryck. Så nästa gång du hör om Västsahara; tänk inte på öken – tänk på folket som kämpar för rätten att leva i frihet.

Posted in kultur


(comments are closed).




Fakta

Västsahara är ockuperat av Marocko sedan 1975. Ockupationen strider mot internationell rätt och enligt FN är Västsahara Afrikas sista koloni. När Marocko invaderade Västsahara 1975 flydde en stor del av befolkningen till Algeriet där de upprättade flyktingläger. Där bor än idag 170 000 västsaharier. De västsaharier som lever i det ockuperade landet utsätts ständigt för förföljelse, diskriminering och förtryck.Marocko har byggt en 220 mil lång mur - "skammen mur" - genom hela Västsahara. Muren delar Västsahara, och det västsahariska folket. Det västsahariska folket har fört en fredlig kamp mot den marockanska ockupationsmakten sedan 1991. Nätverket för ett fritt Västsahara är öppet för alla som ställer sig bakom det västsahariska folkets kamp för frihet och mot den marockanska ockupationen. Slut upp i kampen för att Afrikas sista koloni, Västsahara, ska befrias!